Är du som Lou?
Det här videoklippet berättar om Lou som försöker leva sitt liv men som hela tiden hindras av sina besvär. Vid många viktiga tillfällen de senaste åren har hennes diarrésymtom hindrat henne från att leva det liv hon vill.
Men när Lou får diagnosen gallsaltsdiarré (kallas även för gallsyremalabsorption) ger det henne styrka och kunskap att göra sig fri från inskränkningarna på grund av sitt tillstånd och öka sin livskvalitet. Man uppskattar att tusentals människor lider på samma sätt som Lou. Män och kvinnor i alla åldrar.
Man uppskattar att
1,000,000
människor lever
med BAD i
Storbritannien.1
BAD är en typ av kronisk diarré som orsakas av att överflödig gallsyra når tjocktarmen och har tidigare kallats för gallsyremalabsorption.
Det kan vara ett mycket smärtsamt och funktionsnedsättande tillstånd som orsakar flera episoder med vattniga och brådskande tarmtömningar och kan leda till avföringsläckage.
BAD är mycket vanligt och diagnostiseras ofta som IBS. Man uppskattar att 1 av 3 personer som diagnostiseras med IBS-D (irriterad tarm med diarré) lider av gallsaltsdiarré.2
För tillfället är inte tillståndet välkänt vilket leder till att människor har symtom av okänd orsak under många år och genomgår upprepade och onödiga undersökningar som orsakar betydande och långvarig negativ inverkan på livskvaliteten och välmåendet.3
Det finns för närvarande olika tester tillgängliga för att hjälpa till att ställa en diagnos. En del av dessa tester är blodprover som mäter olika biomarkörer. Plasmakoncentration mäts och resultaten jämförs med friska kontrollpersoner. Användningen av dessa tester kräver standardisering och specialiserad laboratorieutrustning.
Dessutom finns det tester som kan mäta gallsyra i avföringen. Dessa tester är lämpliga för att mäta mängden gallsyra som utsöndras i avföringen men de är opraktiska och komplexa och används därför sällan.
Det finns också en undersökning som inte är invasiv och som innebär att man sväljer en kapsel som innehåller syntetiska gallsyror och som utförs på en nuklearmedicinsk avdelning.
Kapseln absorberas från tarmen och utsöndras i gallan i samma takt som naturliga gallsyror hos människan.
Ökad förlust av gallsyror (gallsyror som inte absorberas) påvisar gallsaltsdiarré.
Det är vanligt att man förskriver gallsyresekvestranter (kolestyramin) för att hjälpa till att hantera symtomen. Läkemedlen fungerar genom att binda sig till gallsyrorna i tunntarmen och förhindra dem från att irritera tjocktarmen. Det kan flera dagar innan man ser någon förbättring av diarrén och upp till flera veckor eller månader innan man har hittat rätt läkemedelsdos och anpassat kosten för att kontrollera symtomen. En fettfattig kost hjälper också till att minska symtomen.
>> Läs mer om gallsaltsdiarré (BAD)
Symtomen kan variera från person till person. Det föreligger ofta en lång historik med kroniska diarréer som ofta diagnostiserats som IBS där många människor har haft symtom under många år, vissa mer än 10 år.
>> Läs mer om andra symptom som ofta rapporteras av personer med BAD
Många rapporterar också att de inte tål viss mat och har under många år försökt prova flera olika koständringar för att försöka minska uppblåstheten och diarrésymtomen som till exempel gluten- och laktosfri kost, FODMAP-fattig kost, fiberfattig kost och specifika kolhydratkoster.
Dessutom har många specifika kolhydratkosthållningar personer med BAD rapporterat den negativa påverkan tillståndet har på deras sociala liv och förmåga att arbeta vilket i vissa fall lett till arbetslöshet, begränsade möjligheter att resa, social isolering och depression.
Michelle
Alex
Cathy
Genom att lyssna på andra människors berättelser får man insikten att man inte är ensam om att leva med BAD.
Alla svarar olika på gallsaltsbindande läkemedel på grund av vilken typ av gallsaltsdiarré man har, dess svårighetsgrad och om du har andra medicinska tillstånd som till exempel Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.
Dessutom upplever många att kostintaget kan spela en mycket viktig roll för att anpassa sig till läkemedlen och har funnit att kostförändringar tillsammans med rätt dos av gallsaltsbindande läkemedel har haft en positiv effekt på symtomen och hur de mår.
Dessutom har patienterna upptäckt att de behöver dricka mycket vätska och att gallsaltsbindande läkemedel är mer effektiva om man är ordentligt uppvätskad.
Nätverk för patientstöd är en fantastisk hjälp för de som lider av sjukdomen och ger dem en möjlighet att få veta mer om tillståndet och att få träffa andra som vet exakt hur du har lidit och hur tillståndet får dig att må.
>> Läs mer om att leva med gallsaltsdiarré (BAD)
F. Kan gallsaltsdiarré botas?
S: För närvarande finns det ingen känd botande behandling för BAD, och tillståndet kan därför kvarstå hela livet. De goda nyheterna är dock att det finns behandlingar tillgängliga likväl som kostanpassningar som kan hjälpa till att kontrollera symtomen på BAD och förbättra livskvaliteten avsevärt.
F. Vad ska man göra om man tror man har det
S: Om du har haft diarrésymtom som varat under en lång tid och har läst informationen om BAD och du tror det är vad du har så är det viktigt att prata med din husläkare. Det kanske kan kännas pinsamt att prata om sina symtom med sin läkare, men du behöver inte känna så. Det är viktigt att vara helt öppen med sin läkare och berätta exakt hur det är, annars kanske han eller hon inte förstår hur allvarliga dina symtom är.
F. Varför inträffar detta?
S: Gallsyra frisätts från levern när man äter en måltid, i synnerhet om man äter fett. Dessa gallsyror är nödvändiga för att kunna smälta mat och fettlösliga vitaminer när maten förflyttar sig genom tunntarmen. När gallsyrorna når slutet av tunntarmen absorberas de mestadels tillbaka in i kroppen och förflyttar sig tillbaka i blodbanan till levern där de lagras tills de behövs för nästa måltid.
Om gallsyrorna inte absorberas tillbaka in i blodbanan så går de över i tjocktarmen (kolon). Gallsyror i tjocktarmen orsakar att onormalt höga nivåer av vatten och syror tar sig in i tjocktarmen från blodbanan. Den ökade mängden vatten och syror i tjocktarmen orsakar då vattniga diarréer.
Gallsaltsdiarré kallas ibland för gallsyremalabsorption eftersom diarrén orsakas av att gallsyrorna inte tas upp fullständigt (inte absorberas) i den sista delen av tunntarmen och överskottsmängder av gallsyror spiller över i tjocktarmen vilket leder till diarréer.
F. Hur ställs diagnosen?
S: För närvarande finns det olika tester tillgängliga som kan hjälpa till att ställa diagnos.
En del av dessa tester är blodprover som mäter olika biomarkörer.
Det finns även en nuklearmedicinsk undersökning som inte är invasiv och som innebär att man sväljer en kapsel
som innehåller syntetiska gallsyror.
Se mer information ovan.
F. Vilka behandlingar finns det?
S: Gallsyresekvestranter (kolestyramin) förskrivs vanligtvis för att hjälpa till att hantera symtomen på gallsaltsdiarré. Läkemedlen fungerar genom att binda sig till gallsyrorna i tunntarmen och förhindra dem från att irritera tjocktarmen. Det kan flera dagar innan man ser någon förbättring av diarrén och upp till flera veckor eller månader för att hitta rätt läkemedelsdos och kostanpassning som hjälper till att kontrollera symtomen.
När man ställt diagnosen gallsaltsdiarré är det viktigt att träffa en läkare och en dietist eftersom en mycket viktig del av kostråden kan vara att äta en strikt fettfattig kost (40 g fett per dag). Det finns andra specialkoster som kan rekommenderas och dietisten kan gå igenom dessa mer noggrant.
F. Vilken fortlöpande övervakning krävs?
S: En biverkan av kolestyramin är att de eventuellt kan sänka mängden fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) och B12 i kroppen eftersom läkemedlet kan störa hur dessa vitaminer absorberas. Kolestyramin används för att sänka kolesterol hos en del personer och nackdelen är att det kan leda till en ökad nivå av en annan typ av fett i blodet, nämligen triglycerider. Därför tas följande tester löpande: blodprover för att kontrollera vitaminnivåer (A, D, E, K) och B12 efter 3 månader med behandling och sedan årligen samt årlig kontroll av triglyceridnivåer.
F. Vilka är typerna och klassificeringen av BAD
Det finns tre typer av BAD, typ 1 och 3 anses som sekundära BAD medan typ 2 anses som primär BAD.4
S:
Primär gallsaltsdiarré
Typ 2: Hos patienter med primär ideopatisk form av BAD (typ 2) verkar mekanismen för ökade gallsyrekoncentrationer
i tjocktarmen inte orsakas av försämrat upptag av gallsyra.
Istället orsakas tunntarmsproduktion och minskade serumnivåer istället av ett hormon som kallas
fibroblasttillväxtfaktor 19 (fibroblast growth factor 19, FGF19).
Denna defekt leder till en minskad återkopplingshämning av syntes i levern och därmed även en överproduktion av gallsyror.
Forskningsstudier tyder på att 1 av 3 personer som har Irritable Bowel Syndrome med diarré (IBS-D) som ett framträdande symtom, kan lida av gallsaltsdiarré.
Sekundär gallsaltsdiarré
Typ 1: Gallsyremalabsorption.
Vid tunntarmssjukdom är malabsorption av gallsyror den verkliga orsaken.
Detta var originalmekanismen som identifierades och kallades till en början för cholerhetisk enteropati.
Det är vanligt hos patienter med Crohns sjukdom och då man vid operation tagit bort en bit av tunntarmen (tunntarmsresektion).
Typ 3: Gallsyreinducerad diarré i samband med olika mag-tarmsjukdomar som eventuellt bidrar till patogenesen (uppkomst och utveckling av en sjukdom), främst efter borttagande av gallblåsan (post-kolecystektomi) och i kombination med mikroskopisk kolit. Det kan vara vanligt hos patienter som tagit bort gallblåsan, vid överväxt av bakterier i tunntarmen, efter strålbehandling, vid celiaki eller kronisk pankreatit.
Referenser:
1. Corsetti et. al. IBS Global Impact Report 2009
2. Wedlake et. al. Aliment Pharmacol Ther 2009; 30 (7): 707-17
3. Bannaga et. al. BMJ Open Gastro 2016;3:e00116
4. Keely et. al. Cel Mol Gastroenterol Hepatol 2016;2:725–732.
>> Läs mer Vanliga frågor och svar
Kontakta ditt
patientorganisation eller
prata med din läkare
om BAD
You are now leaving GE Healthcare website and are going to a website that is not operated by GE. GE has no control or input in the content or availability of linked sites.
Klicka här - Gå med i gemenskapen